Allmändidaktiska faktorer och reflektioner

Precis som jag skrivit tidigare är min VFU-skola ganska liten med bara en klass för varje årskurs (F-9). Vad jag märkt av är stämningen mycket bra bland eleverna, så klart uppstår det mindre bråk ibland men lärarna är bra på att snabbt lösa situationerna. Hela skolan jobbar förebyggande mot mobbning och kränkande behandling med hjälp av Olweusprogrammet. Och det verkar fungera riktigt bra eftersom det inte verkar förekomma någon mobbning på skolan. Jag skulle säga att det överlag är väldigt bra stämning mellan elever och lärare, och de jobbar mycket tillsammans med att bygga upp en trygg miljö i skolan.

 

De flesta eleverna verkar ha väldigt bra förutsättningar med föräldrar som är mycket aktiva och måna om deras barns skola och utbildning. Eleverna verkar få bra hjälp hemifrån då föräldrarna tar elevernas skolarbete på allvar. Det tror jag är en bidragande faktor till att skolan och eleverna ligger på en hög nivå kunskapsmässigt.

Varken personella eller materiella resurser verkar det vara någon större brist på. Även om det verkar prioriteras lite olika på skolan vad gäller de materiella resurserna. Eleverna på högstadiet har till exempel egna datorer medan det på mellanstadiet knappt finns en dator på två elever. Datorerna är också väldigt utslitna och fungerar knappt, men som tur är ska de bytas ut redan den här terminen eller i alla fall inför nästa termin.

Årskurserna till och med femman jobbar åldersintegrerat och på mellanstadiet finns det två klasser blandat med elever från årskurs 3-5. Det är två lärare i varje klass alltså en lärare fördelat på 15 elever, vilket är hur bra som helst. En stor fördel i elevernas utveckling är att lärarna får chans att följa eleverna under alla de tre åren. Elever med särskilda behov får mycket stöd och hjälp dels av lärarna men också av en specialpedagog som finns tillgänglig på skolan varje dag.

Skolmiljön är överlag väldigt bra, men alla lokaler är inte jätteanpassade för ändamålet eftersom det från början är en gammal byggnad. Fast de renoverar lite allt eftersom och försöker fixa så att det ska bli så bra som möjligt. Det blir en del spring för eleverna eftersom de inte alltid håller till i huvudbyggnaden. Ämnen såsom bild har de i byggnaden bredvid där lågstadiet också är. No och matematik har en del i en annan byggnad som ligger ca 500 m från skolan, även idrottshallen ligger en bit därifrån.

Imorgon är då sista dagen på den här VFU-perioden, lite tråkigt men ska också bli skönt att komma tillbaka till universitetet igen.

/Lärarstudent Jenny

Aritmetikdiagnos

Nu är första veckan i period 2 avklarad. Den här perioden har vi i uppgift att genomföra en diagnos inom aritmetik med eleverna, för att kartlägga och analysera elevernas kunskaper i ämnet. Karolina och jag bestämde oss för att genomföra den här uppgiften tillsammans. Vi diskuterade med vår LLU om vilken diagnos som skulle kunna vara lämplig för klassen, i det här fallet årskurs 4. Vi valde en diagnos inom området aritmetik som handlade om division (Diagnos AS5). Diagnosmaterialet som heter Diamant finns här på Skolverkets hemsida.

Vi märkte ganska snabbt att diagnosen var ganska svår för eleverna eftersom vi fick många frågor under tiden. Eleverna hade svårigheter att räkna ut uppgifterna eftersom de använde fel strategier. Eleverna har jobbat med den här typen av division och två olika algoritmer tidigare, både trappan och kort division, men eftersom det var ett tag sedan var det flera av dem som hade glömt av hur de skulle göra. Endast 2 av 16 elever löste alla uppgifterna korrekt med en användbar metod (trappan). Det kändes ganska oroande att det var så få som klarade av att lösa uppgifterna, men vi tänkte att det var flera faktorer som spelade in och det faktum att de inte var särskilt vana vid själva provsituationen.

Vi förberedde mikroundervisningen genom att först noggrant gå igenom elevernas svar och sedan välja ut 5 elever. Eftersom det inte var många som hade alla rätt hade vi egentligen behövt ha en genomgång med betydligt fler. Men för att i alla fall försöka få en variation valde vi ut de som hade använt lite olika metoder. Vi hade som mål med mikroundervisningen att eleverna skulle få en repetition av kort division och trappan för att sedan kunna använda dem på egen hand. Vi valde att som exempel ta upp några av de uppgifter som fanns med i diagnosen och räkna ut dem med både kort division och trappan, för att eleverna skulle få se ett samband och förstå att båda metoderna är användbara. Vi planerade att vara så tydliga som möjligt och verkligen gå igenom varje steg i beräkningarna. Eftersom eleverna jobbar mycket med material när det gäller matematik valde vi att också ha med samma material för att göra det extra tydligt. 

Vi genomförde mikroundervisningen och det gick jättebra! Det var kul att se eleverna när de förstod och nu hängde med på hur de skulle göra. Lite repetition av metoderna var allt som krävdes. Efter att Karolina och jag gått igenom några tal tillsammans med eleverna var det tydligt att alla nu hade förstått. Det enda jag kände mig lite osäker på var hur jag skulle förklara så att eleverna verkligen skulle förstå t.ex. varför flyttar man ner talen när man ställer upp i trappan? Men jag löste det genom att prata med min LLU och fråga om tips, läsa på i aritmetikboken och fundera över de olika stegen i algoritmen. Jag kände mig säker i undervisningssituationen annars vilket kändes skönt. Det var kul att få träna och skriva på tavlan osv.

Om jag skulle göra om det skulle jag nog lägga större vikt vid att tillsammans med LLU välja en mer lämplig diagnos. Det var inget fel på den vi använde förutom att den var lite för svår för eleverna vilket gjorde att fler elever egentligen skulle behövt vara med på uppföljningen/mikroundervisningen.

/Lärarstudent Jenny

Reflektioner efter praxisseminariet

I onsdags var jag tillbaka på universitetet igen för att vara med på praxisseminarium. Vi var 5 studenter från olika VFU-platser som tillsammans skulle diskutera och ta upp eventuella frågeställningar kring praktikperioden.

Det var intressant att få dela med sig av sina upplevelser för de andra studenterna, och höra hur de andra hade haft det. Alla hade med sig en frågeställning som vi tog upp och diskuterade kring. Det kändes skönt att få ventilera med de andra. Vi diskuterade bland annat om elever med särskilda behov (olika former av läs- och skrivsvårigheter eller andra språknedsättningar) och hur man ska hantera det, intressant att se hur de olika skolorna gör. Den skola jag är på har väldigt bra resurser i form av en specialpedagog som jobbar mycket tillsammans med elever, lärare och föräldrar om det behövs.

Vi diskuterade också lite vad vi får göra nu när vi är ute på skolorna. Det är ganska blandat i vilka klasser vi är i, en del är i en femma eller fyra medan någon precis som jag är i en åldersintegrerad klass. Fast jag är den enda som är på en montessoriskola så mina upplevelser skiljer sig en del mot de andra just på grund av det.

/Lärarstudent Jenny

Skrivuppgift

Den andra uppgiften jag skulle genomföra med eleverna var en skrivuppgift. Jag började med att iaktta eleverna under några dagar och samtala med lärarna för att ta reda på vad eleverna skriver, hur mycket och vilka typer av texter.

Planering

Vilken slags text ska eleverna skriva och varför?

Jag började ganska tidigt fundera på vilken typ av uppgift jag ville genomföra med eleverna. Jag tänkte på vad jag ville få ut av lektionen men också på vad de skulle tycka vara kul att göra. Till slut valde jag att eleverna skulle få skriva en berättande text, en textgenre de är bekanta med sen tidigare. Jag tycker det var en fördel eftersom vi bara har en timmes lektion så det blir lite ont om tid för att introducera en ny texttyp för eleverna. Efter att jag läst igenom några egna skrivböcker som jag hade på mellanstadiet fastnade jag för en uppgift som jag sedan bestämde mig för att använda. Tänkte att det skulle vara kul att använda mig av samma uppgift som jag själv haft en gång.

Vilka instruktioner ska eleverna få muntligt och skriftligt?

Jag ger muntliga instruktioner i början av lektionen och skriver upp det viktigaste på tavlan. Sedan delar jag ut ett papper till eleverna med uppgiften på, som är början av en text som de sedan ska skriva en fortsättning på. Med den här skrivuppgiften vill jag att eleverna främst ska få öva på flödesskrivning, jag använder mig också av att läsa upp en exempeltext för att få igång kreativiteten. 

Skrivuppgiften

Hur och på vad får eleverna respons?

Efter lektionen samlar jag in elevernas berättelser för att läsa dem. Jag planerar att ge dem muntlig respons på vad de har gjort bra och vad de kan utveckla. Det gäller att se till varje elev och hur långt de har kommit i sin skrivutveckling, inte minst eftersom det är blandade åldrar i gruppen.

Genomförande

Jag hade planerat att ha 10 elever till skrivuppgiften, men eftersom Karolina blev sjuk blev det så att jag tog båda grupperna. Det hade jag inte behövt men jag tyckte det kändes som en bra utmaning! Därför hade jag 20 elever, där hälften var fyror och hälften treor. Lektionen var på 60 min. Jag skrev ingen lång planering att ha med mig på lektionen, utan bara några stödord som hjälp. Annars tänkte jag mest köra på känslan och se hur lektionen utvecklade sig. Jag kände att det inte skulle gå att ha en exakt planering eftersom jag inte alls visste hur eleverna skulle reagera och tycka osv.

Jag samlade ihop eleverna i ett klassrum och sa att de skulle hämta penna och eventuellt suddgummi eftersom de skulle få skriva. Jag delade ut skrivpapper och förklarade att de skulle få skriva en berättelse, fast inte vilken berättelse som helst utan de skulle få en början som de sedan skulle skriva fortsättningen på. Sedan läste jag upp mitt exempel på uppgiften för att de skulle få se vad jag menade och för att få lite inspiration. Jag förklarade på ett ungefär hur mycket de skulle skriva, sedan ställde eleverna några andra frågor på vad de skulle göra. Därefter var det dags att sätta igång. Vissa elever satte direkt igång att skriva och verkade ha jättemånga idéer, medan andra hade lite svårt för att komma igång. Under tiden fick jag en del frågor på hur olika ord stavades osv. 

När det var en kvart kvar på lektionen ungefär började de bli klara så jag frågade vilka av dem som ville läsa upp sin text för de andra. Det var jättemånga som ville läsa upp sina berättelser, så många att alla inte ens hann med innan lektionen var slut. På slutet samlade jag in deras berättelser.

Utvärdering

Hur förberedde du dig?

När jag bestämt vilken typ av skrivuppgift jag ville genomföra bollade jag idéer med min LLU och svenskläraren.

Hur fungerade instruktionerna? Vilka orsaker kan du se till att det blev så?

Instruktionerna fungerade bra! Jag försökte vara tydlig i början med vad de skulle göra. Fast det är klart att det kom frågor som ”hur mycket får man skriva?” eller ”hur mycket måste man skriva?”. Nu i efterhand kan jag tänka att det också skulle vara bra att gå igenom det här med hur man skriver en text, som att tänka på att använda stor bokstav, punkt osv.

Vad blev bra och vad skulle du vilja förändra till nästa gång?

Jag blev nöjd över att uppgiften togs emot så bra av eleverna, och att det gick som jag hade tänkt mig. Särskilt en av eleverna sa att hon tyckte uppgiften var jättekul, och var så engagerad i sin berättelse att hon frågade om hon fick fortsätta på den dagen efter. Det var så kul att höra!

Det är lite småsaker som skulle kunna förbättras till nästa gång, t.ex. tänka ut hur jag ska göra med de som blir klara jättesnabbt för att de inte ska störa de andra som fortfarande skriver. Det är svårt att komma undan det eftersom alla jobbar så olika snabbt, men att istället kunna utnyttja det på ett bra sätt. Jag tycker ändå det funkade bra, för de som var klara först satt ändå kvar på sina platser och jag sa att de gärna fick rita något till sin berättelse om de ville.

På slutet när de skulle få läsa upp sina berättelser hade jag inte räknat med att det var så många som ville göra det, för om jag visste det skulle jag ha avsatt mer tid. Nu var det så många att inte alla hann läsa så några blev lite besvikna. 

Här är några av elevernas berättelser :)

 

  /Lärarstudent Jenny

Textsamtal

En av uppgifterna under vår VFU är att planera och genomföra ett textsamtal med eleverna. Jag genomförde mitt samtal i onsdags med elever i årskurs 4. Väldigt kul och lärorikt!

Planering

Vilken bok ska vi läsa?

Vi ska läsa Skuggan i väggen av Kerstin Lundberg Hahn. Jag tycker mycket om den boken och använde den även till mitt boksamtal med basgruppen. När jag föreslog boken för min LLU och de andra lärarna tyckte de att det var ett bra val. Eleverna hade inte läst boken men den passade bra för åldersgruppen.

Är eleverna vana vid textsamtal?

Eleverna har textsamtal regelbundet så det är något de är vana vid. Jag har hittills hunnit vara med på två olika textsamtal under min VFU, först ett med treorna och sedan ett med femmorna. De genomfördes på liknande sätt med samma lärare, så jag skulle säga att de är vana vid en viss typ av textsamtal.

Vilken gruppstorlek är lämplig? Halvklass eller helklass?

Halvklass känns lämpligast då de är vana vid det och jag tror det blir mer dynamiska samtal om de är i mindre grupper. Det är lättare för eleverna att våga prata i mindre grupper som de är vana vid.

Vilka strategier ska eleverna öva i detta samtal?

Göra kopplingar, ställa frågor och undra, läsa mellan raderna, sammanfatta och reda ut svåra begrepp.

Ska texten läsas i ett svep eller segmenteras i mindre stycken?

Eleverna får två kapitel som de ska läsa innan textsamtalet. Jag delade ut dem dagen innan så att de skulle ha god tid på sig för att läsa.

När på dagen ska samtalet genomföras?

Boksamtalet ska vi genomföra under förmiddagen. Dels för att det ofta är stökigare efter lunch då eleverna är mer ofokuserade, men också för att det funkar bäst då enligt deras schema. Vi sitter i ett grupprum kring ett runt bord för att alla ska se och höra varandra.

Genomförande

Dagen innan boksamtalet kopierade jag upp de kapitel som eleverna skulle läsa och delade ut dem samtidigt som jag gjorde en kort presentation av vad vi skulle göra dagen efter. Inför textsamtalet var de väldigt entusiastiska och tyckte det skulle bli kul att samtala om boken. Vi satte oss i en ring, sex elever, jag och min kurskamrat Karolina som också var med på textsamtalet. Eftersom flera elever tyvärr var sjuka så blev vi lite färre än det var tänkt från början.

Jag började visa upp boken för eleverna. Sedan hade jag förberett några frågor inför samtalet som jag hade framför mig:

-         - Känner ni till boken eller författaren sedan innan?

-         - Vad handlade boken om? Eleverna får återberätta, en mening var ungefär.

-         - Vad tyckte ni om boken? I så fall var det något särskilt ni tyckte om/inte tyckte om?

-         - Vill ni läsa fortsättningen? Har ni läst liknande böcker förut?

-         - Stötte ni på några ord i texten som ni inte förstod? Vilka? Diskutera tillsammans, ge exempel om de inte har några egna.

-         - Vilka karaktärer finns det i boken? Vad tycker ni om dem? Till exempel Micke, Claudia och Wille.

-         - Känner ni igen er i något de gör?

-         - Verkar Wille trivas i skolan?

-          - Micke flyttar ju och får börja i en ny klass. Har ni själva bytt klass någon gång? Hur var det?

-         - Var utspelar sig boken/vart är det Micke och hennes mamma flyttar? Vet ni var det ligger?

Utvärdering

Hur förberedde du dig?

Jag och Karolina diskuterade först lite tillsammans och sedan pratade jag med min LLU. Jag bestämde bok och funderade på frågor att samtala kring, och också på vad jag ville få ut av samtalet. Jag skrev ner frågorna i ett dokument som jag sedan tog med till samtalet.

Hur fungerade samtalet?

Det fungerade jättebra! Eleverna var entusiastiska och pratglada. De lyssnade på mig och samtalet flöt på, det blev nästan exakt som jag hade tänkt mig. Förutom att använda mig av de frågor som jag förberett hittade jag på andra frågor, och ställde följdfrågor på elevernas svar. Rollen som samtalsledare är jag inte särskilt van vid att ha men det fungerade riktigt bra! Eleverna lyssnade på mig så det var inga som helst problem att leda samtalet.

Vilka specialfrågor hade du förberett om samtalet skulle tystna?

-         - Vad tror ni kommer hända i nästa kapitel?

-         - Tror ni på spöken? Har ni själva varit med om något spöklikt?

Vad blev bra och vad skulle du vilja förändra till nästa gång?

Samtalet blev inte så långt eftersom vi bara samtalade kring de två första kapitlen i boken. För att få ett längre samtal är det bara att använda sig av fler kapitel för då finns det naturligt fler samtalsämnen. Men eftersom jag inte visste hur lång tid det skulle ta och hur mycket eleverna skulle ha att säga, tyckte jag det räckte att börja med två kapitel från boken.

Flera av eleverna var väldigt entusiastiska och tyckte det var för lite att läsa två kapitel, de ville bara komma vidare. Därför skulle kanske ett bra sätt vara att läsa ytterligare något kapitel mot slutet av samtalet. Eleverna är väldigt olika, vilket är bra och viktigt att ha i åtanke under samtalets gång och under planeringen för att kunna anpassa efter deras behov. Vissa elever pratade mycket under samtalet medan andra inte sa särskilt mycket. Jag försökte så att alla skulle få chans att säga något genom att ibland gå varvet runt bland eleverna. Några elever var till och med så ivriga på att få läsa vidare att de försökte ta boken under samtalet för att kunna läsa mer.

Trevlig helg :)

/Lärarstudent Jenny