Aritmetikdiagnos

Nu är första veckan i period 2 avklarad. Den här perioden har vi i uppgift att genomföra en diagnos inom aritmetik med eleverna, för att kartlägga och analysera elevernas kunskaper i ämnet. Karolina och jag bestämde oss för att genomföra den här uppgiften tillsammans. Vi diskuterade med vår LLU om vilken diagnos som skulle kunna vara lämplig för klassen, i det här fallet årskurs 4. Vi valde en diagnos inom området aritmetik som handlade om division (Diagnos AS5). Diagnosmaterialet som heter Diamant finns här på Skolverkets hemsida.

Vi märkte ganska snabbt att diagnosen var ganska svår för eleverna eftersom vi fick många frågor under tiden. Eleverna hade svårigheter att räkna ut uppgifterna eftersom de använde fel strategier. Eleverna har jobbat med den här typen av division och två olika algoritmer tidigare, både trappan och kort division, men eftersom det var ett tag sedan var det flera av dem som hade glömt av hur de skulle göra. Endast 2 av 16 elever löste alla uppgifterna korrekt med en användbar metod (trappan). Det kändes ganska oroande att det var så få som klarade av att lösa uppgifterna, men vi tänkte att det var flera faktorer som spelade in och det faktum att de inte var särskilt vana vid själva provsituationen.

Vi förberedde mikroundervisningen genom att först noggrant gå igenom elevernas svar och sedan välja ut 5 elever. Eftersom det inte var många som hade alla rätt hade vi egentligen behövt ha en genomgång med betydligt fler. Men för att i alla fall försöka få en variation valde vi ut de som hade använt lite olika metoder. Vi hade som mål med mikroundervisningen att eleverna skulle få en repetition av kort division och trappan för att sedan kunna använda dem på egen hand. Vi valde att som exempel ta upp några av de uppgifter som fanns med i diagnosen och räkna ut dem med både kort division och trappan, för att eleverna skulle få se ett samband och förstå att båda metoderna är användbara. Vi planerade att vara så tydliga som möjligt och verkligen gå igenom varje steg i beräkningarna. Eftersom eleverna jobbar mycket med material när det gäller matematik valde vi att också ha med samma material för att göra det extra tydligt. 

Vi genomförde mikroundervisningen och det gick jättebra! Det var kul att se eleverna när de förstod och nu hängde med på hur de skulle göra. Lite repetition av metoderna var allt som krävdes. Efter att Karolina och jag gått igenom några tal tillsammans med eleverna var det tydligt att alla nu hade förstått. Det enda jag kände mig lite osäker på var hur jag skulle förklara så att eleverna verkligen skulle förstå t.ex. varför flyttar man ner talen när man ställer upp i trappan? Men jag löste det genom att prata med min LLU och fråga om tips, läsa på i aritmetikboken och fundera över de olika stegen i algoritmen. Jag kände mig säker i undervisningssituationen annars vilket kändes skönt. Det var kul att få träna och skriva på tavlan osv.

Om jag skulle göra om det skulle jag nog lägga större vikt vid att tillsammans med LLU välja en mer lämplig diagnos. Det var inget fel på den vi använde förutom att den var lite för svår för eleverna vilket gjorde att fler elever egentligen skulle behövt vara med på uppföljningen/mikroundervisningen.

/Lärarstudent Jenny